Livet efter utmattningssyndrom
Hur jag ibland vill tro att allt är som vanlig, att min ork och energi är tillbaka på sina gamla nivåer så är det inte så. När man har varit drabbad av utmattningssyndrom så kan kroppen tyvärr få permanenta eller åtminstone skador i hjärnan som kan ta lång tid att läka. Detta har jag lätt att glömma bort och så kör jag på i gamla hjulspår. Men eftersom jag har blivit mer uppmärksam på hur min kropp mår så reagerar jag tack och lov snabbare när jag är på väg att köra över mig själv. Då är det bara att stanna upp och justera sin kurs. Jag har lärt mig att några delar är otroligt viktigt för mig att inte tumma på och det är:
Anspråkslösa skogspromenader
Yoga och meditation
Göra en sak i taget
Lugn och ro runt omkring mig när jag jobbar (detta innebär bland annat att kontorslandskap numera är superstressande för mig ...)
Det låter inte mycket för världen men dessa enkla saker är väldigt viktiga för mig att tänka på för att fortsätta må bra. När jag har haft återfall kan jag se att jag har bortprioriterat dessa bitar.
Så idag som en brejk mitt i arbetsdagen så gjorde jag en härligt, rogivande yinyogapass på lunchen. Passet består bara av några få ställningar men dessa stannar man i en längre stund och man känner att flödet ökar i kroppen samtidigt som man blir så rofylld. För mig som kan vara alldelens för mycket "yang" är det väldigt viktigt att föra in mer "yin" i mitt liv. Mer att vara istället för att göra. Stanna upp. Andas in. Andas ut.
